Vill man bli bra på något är det bra att öva mycket. Jättemycket! Typ som Yngwie Malmsteen som under sin uppväxt spelade gitarr 10, 12, 14 timmar per dag och hoppade av skolan redan under högstadiet för att bara spela gitarr från att han vaknade till att han somnade. Så blev han bra också. Och läser du lite längre i den här texten finns det faktiskt en koppling till löpning också.

Jag får jätteofta fråga från löpare hur de ska göra för att bli bättre. I extremt många fall räcker det med ett enda råd: Spring mer!
Springer du 2-3 gånger i veckan? Spring då 3-4 gånger. Springer du 4 pass? Spring 5. Självklart är det här individuellt och efter ett tag med endast volymökning kan det vara bra att även variera passen lite, typ springa riktigt fort ibland och riktigt långt ibland. Men i princip är det ett linjärt samband mellan hur mycket du springer varje vecka och hur bra du är. Ibland, när jag är bland vänner och jag vet att ingen ska få dåliga idéer, brukar jag även lägga till ”Gå ner i vikt” som ett universalråd. Vikt betyder dessvärre mer än vad jag brukar tycka att det känns okej att prata om, finns många som kan få en knuff i fel riktning när det gäller självbild. Men i princip, om jag ska vara ärlig, gäller ”Spring mer, gå ner i vikt” för den som tycker att förbättrad prestation är superviktigt.

Som riktmärke brukar jag säga att om man vill springa maraton under 3 timmar måste man i regel upp på 7-8 mil per vecka. I alla fall ha det som ett bra mål. Vill man som man springa under 2.30 är det typ minst 15 mil i veckan du bör upp på. De som är bäst i världen ligger kring 20 mil i veckan.

Jag vill återigen påminna om att alla siffror gäller på gruppnivå. För enskilda individer kan det råda stora skillnader. Men i princip gäller löpning à la Yngwie Malmsteen – öva, öva, öva. Drick lite kaffe och öva igen. Mer är bättre! I alla fall så länge du inte drar på dig någon överbelastningsskada.

Just ”mer är bättre” är faktiskt något som Yngwie själv varit inne på i en väldigt skojig intervju när han får frågan om vad han tänker om att kritiker säger att han bara spelar väldigt snabbt och jättemånga toner i sekunden utan känsla. Han säger då något i stil med: ”Some time people say that less is more. That is not true. Less can never be more. More is more!”.

Kommer att tänka på det när jag får syn på de träningsprogram som Andres Szalkai säljer inför Stockholm Maraton. Man kan välja lite olika farter mellan 3 och 6 timmar som sluttid (har här klippt bort 6-timmarsvarianten). Titta gärna på hur många pass man enligt det här programmet man måste springa från nu till loppet i början av juni för de olika sluttiderna. Att kapa en timme, från en sluttid på 5 timmar till att du går i mål på 4 timmar, ”kostar” sju extra pass under hela träningsperioden, från 88 pass till 95 pass. Och detta för att minska tiden med 20 procent. Men ska förbättra dig en kvart, från 3.15 till 3 timmar (sänkning med 7,7%), ökar antalet pass från 118 till 140 pass. Det är även här rätt tydligt: More is more!

Texten fortsätter efter bilden

Anders Szalkai, som alltså står bakom dessa träningsprogram, har ju själv varit en minst sagt bra maratonlöpare med vinst på Stockholm Maraton och 2.12.43 som personbästa på sträckan. Så har han också sprungit en hel del. När han tidigare i år tog över som chefredaktör för den svenska utgåvan av Runners World fanns en intervju med honom i tidningen. Där berättade han att han fört träningsdagbok i 34 år (!) och kunde konstatera att han under den tiden i snitt har sprungit 16 km/dag. För motionslöpare är det en rätt häpnadsväckande siffra. Missar han en dags träning måste han alltså springa 32 km dagen efter för att snittet ska hålla. Och detta i 34 år. More is more.

Men det kan så klart bli för mycket av det goda. Kolla bara på Alberto Salazar som i början av 80-talet, innan han blev tränare åt löpare som Mo Farah och Galen Rupp, vann New York Maraton tre år på raken och sprang maraton som bäst på 2.08.13 (Boston 1982). Han, som så många andra, upptäckte att ju mer han sprang desto bättre blev han. Han tog det bara lite längre än de flesta. Efter ett tag var han uppe på veckor med 30 mil. Det gick som sagt rätt bra. Ett tag. Sedan fick han hälsoproblem, till exempel problem med immunförsvaret och slutade (bortsett från en kort come back) sin karriär som elitlöpare innan han flytt 30 år vilket är ganska ungt i en uthållighetssport som maratonlöpning.

Typ som det där med att gå ner i vikt. Det går bra ett tag men det får inte bli för mycket. Till slut går det inte snabbare. Istället kommer skador och sjukdom. Som jag brukar säga: ”Det är bra för prestationen om man som löpare väger lite. Men det är inte så bra att gå ner i vikt.” För att gå ner i vikt måste man ligga på energiminus när det gäller kaloriintag. Då har kroppen inte tillräckligt med resurser för att ta hand om din kropp och bygga upp den ännu mer när du brutit ner den med hård träning. Även immunförsvaret får svårare att ta hand om och oskadliggöra förkylningsvirus och annat elände. Så resultatet när man försöker gå ner i vikt är inte sällan skador och/eller sjukdom som gör att du missar träning och hela den här texten går ut på att du inte ska missa träning utan tvärt om springa mer.

Även här kan vi göra en parallell till Yngwie Malmsteen. I början av sin karriär hade han duktiga sångare, producenter och medmusiker vid sin sida och de hade även lite att säga till om vilket gjorde att det blev rätt bra och inte för mycket av Yngwie själv. Nu mera sköter han allt själv, även sången, och det var länge sedan någon sa emot eller påverkade genom att ge sin kreativa input. Så är varken hans musik eller framträdanden så bra längre heller. Eller vad sägs om den här liknelsen: På 80-talet sprang Yngwie på 20 mil i veckan och skötte sin sömn och sitt näringsintag. Nu har det blivit så mycket ”more is more” att han drabbats av musikens svar på överträning, löparknä och gubbvad samtidigt.

Sensmoral: Visst kan det bli för mycket av det goda, men i princip gäller ”More is More”!

ps. för den som undrar, ja det är jag och Yngwie på bilden i guldram längst upp. Har den uppsatt på väggen hemma bredvid gitarren.

ps2. De här personerna sökte min hjälp med sin löpning. Du kan inte tro vad som hände sedan….